nalikas

Jag hade en "lätt" graviditet med Milo. Hade lite foglossning och vissa dagar gjorde det jävligt ont, men kunde resa mig upp själv och gå utan problem. Mådde illa några gånger, men då hade man jobbat natt och var trött klockan 7.30 på morgonen när man kom hem. Kissade kanske en gång mer per dag. Gick upp 2,7 kg fast jag åt precis vad jag ville. Men jag trivdes inte att vara gravid. Eller jag var likgiltig är mer rätt ordval. Jag var varken glad eller ledsen. Jag kände aldrig pirret i magen eller någon glädje. Visst vart jag lättat varje gång vi var hos barnmorskan på en kontroll och allt såg bra ut. Jag hade nog varit förstörd om något hade hänt bebisen jag hade i magen, men jag tog inte till mig Milo i magen. Jag tog inte till mig Milo de första dagarna heller. Men kärleken växte och nu är han mitt hjärta. 

Jag tycker att det är viktigt att folk får höra att det finns folk som känner så här. Det är inte fel på en och man kommer inte att vara en dålig förälder för det!