nalikas

sail..

Kategori: andra sidan är ni klara?

Har en liten identitetskris och har gått igenom inläggen från playahead.
 
 

Det står ganska still i hennes liv. Hon sitter mest och har ångest över att alla runt omkring henne verkar komma så långt med deras liv utan hon.

 

Anledningen är att man är förstörd. Han har förstört en så hårt att man förstör allt för sig själv. Hur kan man skada sig själv mer än någon annan skadar en? Om inte jag är rädd om mig själv så kan jag ju inte förvänta mig att någon annan ska vara det också. Så varför är jag inte rädd om mig själv för?

 

..kolla på ESC 2009 och knapra lite piller för att traska till LillPuben och dricka..

 

Sitter och lyssnar på Skin med Ras Cricket och det kan vara en favorit låt. Den låten sätter igång så många känslor.. Typ som hallelujah.. Anledningen att de låtarna spelas just nu är att man har fått en känslomässig kollaps.. Har haft mobilen avstängd och suttit som offline på msn hela dagen..  För det fungerar så här.. Man måste till botten för att kunna ta sig upp igen och det är bara att vänta ..

 

Det var lite olika meningar som fastnade när man satt och läste. Jag kan inte riktigt förklara varför just de meningarna fastnade. Kanske är det mitt sätt att be om hjälp (?) Eller så kanske jag mår bra. Vissa människor gör sin egen olycka. Jag kanske är sån. En person som inte vill vara lyckilg, men egentligen kanske jag är lycklig. Låter det vettigt eller överanalyserar jag bara?

 

Det kanske är så att inte ens fallskärmen kan rädda en. Man kanske måste krascha mot jorden i 190 för att kunna ta sig upp igen? Jag kanske inte har bearbetat klart än. Jag kanske måste falla för att kunna ta mig ur en ond spiral. Eller jag kanske mår jävligt bra. Jag kanske är på väg upp, men är så rädd att kunna ta mig upp att jag vill släppa livlinan. Jag kanske inte ska sjunga "ta hand om mig när jag faller".. Det kanske bara är att hoppa ut från flygplanet utan fallskärm och falla..a