nalikas

Något pinsamt jag kan komma på är hur mycket jag låter mitt ego styra saker. Speciellt relationer med vänner. När jag var yngre jämförde jag mig mycket med mina vänner och jag kände mig ofta att jag var sämre än vad mina vänner var. Jag hittade aldrig något jag var riktigt bra på. Jag var helt okej på vissa saker, men jag hade inget jag glänste på. Det fick mig ofta att dra mig undan istället för att glädjas åt att mina vänner hittat rätt

Något annat som är ganska pinsamt som har med egot att göra är att man ofta tänket "varför ska jag höra av mig? Det är nästan alltid jag som hör av mig". Jag har nog tänkt så många gånger, men på senare tid har jag slutat bry mig om det. Det gör inget om det alltid är jag eller om jag inte pratar med en vän på flera månader. Det gör inte ens något om mina vänner inte bryr sig om vi är vänner längre. Jag bryr mig. Och det är dags att jag visar det. För människor jag tycker om är viktigare än mitt ego. Och jag hoppas att alla negativa tankar om mina vänner och andra kära just blir ett pinsamtminne bara och att jag försöker bevara mina relationer även om det bara är från min sida.